Fuck Facket..
Jaa eller inte.. Pratade med en underbar person på facket på morgonen.. Gillar henne som fan. Tyvärr så kan inte hon hjälpa mig eftersom hon inte jobbar på den avdelningen som jag tillhör. Att jobba inom vården innebär MÅNGA olika avdelningar :/ Men hon sa att hon skulle lämna det vidare till nån Sara.. Får väl se hur det slutar.. Maria (chefen på det nya jobbet) har hela tiden sagt att jag är provanställd , men det är jag INTE. Jag går på ett vick för nån som är mamma ledig. Har inte ens hört talas om den kvinnan. Ingen i gruppen som nämnt henne. Min kontakt på facket tyckte att det borde kunde pratas om nåt längre vik men jag vill ju inte säga upp mig från den tjänst jag har om jag inte vet va som väntas senare.. Hon tyckte iaf att man inte kan veta NU hur det ska bli senare.. Skit samma.. Jag ska iaf vänta på att den här Sara ska ringa mig.. Så får vi se om hon kan hjälpa mig med nåt.. Jag kan inte gå tillbaka till mitt gamla.. Det går bara inte.. Klarar inte det :( Gode gud hjälp mig.. Behöver dig mer än någonsin :( Förlåt för att jag tjatar om det här, men jag mår verkligen inte bra.. Det är nog ingen som riktigt förstår hur jag känner. Denna känsla i magen är inte rolig. Får ont bara jag tänker på det. Utåt skrattar jag och försöker att hålla i gång och må bra.. Men inom mig... Ja där gråter jag varje dag. Har aldrig mått så dåligt på ett arbete som jag gör på det gamla.. Det enda som är bra är att chefen är underbar, men resten då? Även om gamlingarna är hur söta och go som helst så måste man ha bra arbetskamrater.. Det är viktigt.. Vill inte jobba i en grupp där jag ska få skäll hela tiden, få veta hur jävla dålig jag är och hur dumt jag tänker.. Så jäkla nertryckt.. På det nya jobbet... Nya gruppen.. ja va ska jag säga.. Mina arbetskamrater är underbara. Gillar dom till tusen.. Klart det finns en och annan man gillar mindre men det är inget som stör.. Finns flera stycken som jag gillar och vi jobbar så jäkla bra ihop. På förra stället så vågade man ju ALDRIG ringa och fråga om nåt.. Ingen som frågade hur det gått, om jag behöver hjälp med nåt, om vi ska hjälpas åt... På nya... Där ringer vi varandra, hjälps åt HELA tiden och jag får ALLTID frågan: Hur har det gått Maria.. Det får en person att växa.. Får en person att känna sig speciell och omtyckt. Varje gång jag måste ringa till nån för att fråga om nåt så behöver jag aldrig känna mig dum. Får ofta höra: Det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite.. Va det inte så, Kristin ;) På lördag är det fest på jobbet. Tänkte först inte gå men flera stycken har sagt att det är klart jag måste komma. En har t.o.m erbjudit att hjälpa mig att fixa barnvakt hehehehehe.. Nu har jag barnvakt men det va ändå gulligt :) Kevin ska vara hos mamma.. Anders ska komma och hämta mig när vi festat klart.. så där på morgon kvisten :p Ska bli jätte kul.. Ett roligt "avsked", fast först och främst för att fira två som fyllt år.. Jag ska göra tårtorna.. Hoppas för guds skull att dom går att äta :p
Nu ska jag hämta kevin från skolan <3
Nu ska jag hämta kevin från skolan <3
Kommentarer
Skrivet av: Kristin
Just det ring en gång för mycket än en gång för lite ;)
Hoppas på att facket kan hjälpa dig :D
Skrivet av: Linda
Gumman, jag finns bara ett samtal bort om du behöver prata. Och bara vara dig själv, du behöver inte vara glad och skratta och "hålla låda", du får vaa precis som du är, som det är just nu. Massa styrke kramar. Och tack för det du skrev till mig! <3
Trackback