Du fattas mig :(
Du behöver inte svara, när det inte finns nåt svar. Eller döljer jag dina känslor om de inte ens finns kvar? Kanske finns det inget mer att säga, men kan du så hjälp mig förstå. Vi hade nåt som ingen förstod. Vi hade nåt som inga ord kan förklara. Vi var en kraft som ingen rådde på. Större än livet, större än oss. Större än vad de trodde vi kunde vara.
Så säg mig: Kan nåt så stort ta slut så fort? Jag bara undrar.. Stod vi tysta och såg på, medans sprickorna blev större? Kan det va så, kan det verkligen va så? Ska vi gå omkring och konstatera, att vi missar vårt livs enda chans?
Ska vi skiljas som vänner? Kanske mötas nån gång? Ska vi ge upp en omöjlig dröm?Och låta minnena blekna, låta allt bli som förr...Till en dag då vi äntligen glömt?!?
Låt mig få vakna och inse att detta bara är en dröm :(
Så säg mig: Kan nåt så stort ta slut så fort? Jag bara undrar.. Stod vi tysta och såg på, medans sprickorna blev större? Kan det va så, kan det verkligen va så? Ska vi gå omkring och konstatera, att vi missar vårt livs enda chans?
Ska vi skiljas som vänner? Kanske mötas nån gång? Ska vi ge upp en omöjlig dröm?Och låta minnena blekna, låta allt bli som förr...Till en dag då vi äntligen glömt?!?
Låt mig få vakna och inse att detta bara är en dröm :(
Kommentarer
Skrivet av: mamma
hejsan min dotter och mitt barnbarn kevin.vad har hänt nu då mellan er,dig och anders menar jag.jag har inte skrivit på länge men det har ju inte du heller gjort.annars mår vi bara bra.emma ska ha öppet hus på onsdag kl 18 det är som kvarngärdesdag.ni är välkommna om ni vill komma.kram mamma,och mormor.
Trackback